För att hjälpa henne att kommunicera hur hon känner när allt blivit för mycket och hon inte förmår prata med oss har gjorde jag en liten känslobok. Den har funnits med både i skolan, hemma och på korttidsboendet, men jag tror det är mest hemma den har använts.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s