Julkalender – Inlägg 23, Dan före julaftonspirr

Schemat för Julafton är klart

Dan före dan har bestått i förberedelser inför julafton.

Beroende på vilken roll i familjen man har, har förberedelserna sett lite olika ut. Vi vuxna har tvättat, förberett julgodis och plockat bland alla tusen saker som sprids likt en explosion i vårt hem.

Vi firar julafton hemma med oss själva sen dottern firade sin tredje julafton. Bara att planera för att åka iväg var nog det året. Särskilt som vi visste att timmarna borta mest bara skulle bli stressade och ångestladdade för att ingenting runt henne bara flöt på som vi upplevde att det gjorde med barn vi såg omkring oss.

Vi behöver därför inte lägga ribban så högt med vad vi ”måste” göra inför jul. Något som fungerar bra för oss. Det får bli lite som det blir och vi anpassar oss utifrån den form vi befinner oss i från år till år.

Dagen före julafton brukar däremot alltid innebära att vi bara är hemma. Vi gör det sista som vi vill få gjort. Maken och jag alltså. Dottern valde i år att stå ut med pirret och väntan på julafton och julklappar med att försjunka i MineCraft-världen. Förmodligen en mycket bra strategi med tanke på alternativen vi sett tidigare.

I eftermiddag gav jag henne en avledande fråga och förra årets julaftonsbilder. Kunde hon sätta upp bilderna för hur hon tror att julafton ska vara. Det viktigaste för henne var att jag skulle markera på tavlan vilken tid det är okej att gå upp, så att hon skulle veta ifall hon skulle vara tvungen att försöka somna om eller inte.

Förmodligen är det inte möjligt i vilket fall, men chansen är betydligt större att hon i alla fall sover lite längre om vi sätter en tidsgräns från början.

Eftersom även det innebar en väntan bestämde hon till slut själv hur länge hon kunde stå ut med att vänta.

Klockan nio i morgon kommer allt med julklappar vara klart. Eller, om vi ska gå efter hennes schema, är vi nog klara redan klockan sju. Det är ett val vi har gjort vis av erfarenheter.

Om man väntar en hel månad, minst, är det inte rimligt att låta ett barn med autism och ADHD vänta flera timmar till. Till vems glädje?

Tids nog kanske förmågan att vänta är mogen att utveckla sig. Då kommer vi träna på det. Men kanske är inte julafton det första tillfället att träna på.

Vi vill att julafton ska fungera och vara rolig för både barn och föräldrar. Då är kanske en julklappsöppning klockan sju en godtagbar anpassning?

God Jul! 

Julkalender – Inlägg 19, Om perceptionskänsligheter

Ett ritprat med hjälp av appen Ritprata

En sak som är vanligt vid framför allt autism är att man kan ha känsligare sinnen än andra. Man hör mer, känner mer, smakar mer, luktar mer och man ser fler detaljer. Perceptionskänsligheter brukar det kallas.

Det är enormt påfrestande att hela tiden utsättas för intryck som man måste förhålla sig till. På vilket sätt och hur mycket energi det faktiskt tar för en person som är extra känslig att utsätta sig för mycket intryck är inte helt lätt att förstå. Det är inte heller helt enkelt för barnet, eller den vuxne, att beskriva hur det är.

Om en form av upplevelse är den enda man känner till vet man inte heller hur det är för andra och vad man kan behöva förklara för omgivningen. Om man ens är medveten om hur intrycken påverkar en. Det är långt ifrån självklart att man förstår det. Kanske vet man bara att vissa miljöer bara inte funkat. End of discussion.

En vän till mig på Facebook, jag kallar henne Clara, har gjort ett sk ritprat i appen Ritprata där hon förklarar, med hjälp av bilder, hur det är för henne att processa mängden intryck under en fikadate på stan.

Tack Clara för att du vill dela med dig av ditt ritprat så att andra lättare kan förstå.





Julkalender – Inlägg 16, böcker som kan hjälpa

KAT-kittet var det första material jag köpte efter att jag trätt in i autismvärlden. Faktum är att den var en av anledningarna till att insikten faktiskt kom den där mörka novemberkvällen för fyra år sen.

Jag var i en bar för att träffa kompisar jag inte träffat på länge och en vän som nyligen varit på kurs angående KAT-kittet hade med sig pärmen. Det var mycket som hände den där kvällen, men en sak som bidrog till insikten om autism var när vännen drog upp den ur påsen och sa ”Jag bara måste få visa dig den här pärmen.”

”Åh min dotter skulle älska den här pärmen.”

Det tog en stund innan jag insåg varför, men intuitivt visste jag redan. ”Åh, min dotter skulle älska den här pärmen”, sa jag och några månader senare köpte jag en egen.

Vi har inte jobbat i den alls så mycket som jag hade tänkt mig och trott från början. Vissa delar har vi använt ibland. Andra inte alls. Det går lite i vågor. Ibland hämtar hon fram den själv för att titta och ibland tar vi fram någon av mallarna som vi pratar runt.

En stor del i KAT-kittet är nog termometern där man kan sätta upp hur man känner sig. Om känslan är stark, på en tia, eller om den är svag, på en etta, eller något däremellan. Ett sätt att börja lära sig att reflektera över sina känslor. Här har vi dock inte kommit särskilt långt alls.

Det är allt eller inget som gäller för henne fortfarande. Bra eller dåligt. Svart eller vitt. Glad 10. Ledsen 10. Alla andra känslor är svåra att ta på så det jobbar vi vidare med.

Jag har läst att KAT-kittet ska komma med en app. Det ser jag fram emot.

Hjälpmedelsboken – från grundskolan till gymnasiet och Hjälpmedelsboken – psykiska funktionsnedsättningar av Gunilla Gerland innehåller ett antal korta berättelser och konkreta beskrivningar hur man kan hjälpa personer med autism, ADHD, Aspergers syndrom tex.

Jag använder dem och slår i när jag letar efter något speciellt eller så läser jag för att förstå hur andra har gjort för att lättare kunna avgöra hur vi kan göra.

Trots att jag skriver minst om dem, så är det nog ändå dessa böcker jag oftast plockar fram när jag är ute efter något specifikt. De täcker in så mycket och med många bilder på exempel gör att det är lätt att ta till sig.

Vad betyder det? av är ett tjockt häfte med ett mycket konkret och bra material för att prata med barn och ungdomar med autism eller Aspergers.

Jag var eld och lågor över att jag hittat ett så tydligt och bra material som kunde förklara mycket av allt det som vi pratade om och återkommande körde huvudet i väggen kring.

Äntligen skulle vi komma nån vart. Äntligen hade något att jobba med.

Boken är uppdelad i ett antal kapitel där varje kapitel vänder sig först till barnet eller ungdomen och i slutet till föräldrar, vårdnadshavare eller skolpersonal där författaren beskriver hur man kan tänka och jobba för att hjälpa barnet inom just det området.

Dessvärre körde jag huvudet i väggen igen. Minst lika hårt som alla gånger tidigare.

Den här gången hade jag åtminstone vett nog att ge upp och inse att just detta material var inte rätt för min dotter. I alla fall inte just då. Hon behöver mer grundläggande förståelse om sig själv innan det ska vara möjligt att börja arbeta med den.

Övriga böcker

Det finns förstås en uppsjö med andra böcker som också handlar om autism och ADHD mm men som jag inte skriver om. Jag återkommer säkert med reflektioner om andra böcker längre fram, men för nu lämnar jag det ämnet.

Här har Autism- & Aspergerförbundet en uppdaterad lista med böcker som på något sätt anknyter till autism. De har sorterat upp den i olika kategorier så det är lätt att hitta beroende på vilken typ av bok man är ute efter.

Har du några tips som du vill dela med dig av är du mer än välkommen att göra det, antingen som en kommentar här i inlägget, eller i ett mejl till mig. Mejladress finns intill.

Julkalender – Inlägg 7, Barn som bråkar

En julkalendervecka med fokus på boktips. Några korta. Några lite längre.

Jag börjar med boken Barn som bråkar av Bo Hejlskov Elvén och Tina Wiman. Att hantera känslostarka barn i vardagen står det som undertext.

För min åttaåring räckte det att se boktiteln för att säga jag vill inte prata mer när boken kom härom dagen.

Jag lyckades behålla hennes uppmärksamheten så pass länge så jag i alla fall hann säga en sak innan hon gick.

– Den är för oss föräldrar. Den är för att vi vuxna ska lära oss och träna på hur vi ska göra för att det inte ska bli bråk.
– Jaha, får jag gå nu? svarade hon och verkade i alla fall lugnas lite av mitt svar.

Jag tror att för barn som det alltid stormar lite extra omkring är det nog extra viktigt att vi vuxna påtalar vårt ansvar i situationer som uppstår. Barnen gör faktiskt så gott de kan. Därför var det viktigt för mig att hon inte gick därifrån i tron att jag skulle läsa en bok om att barn bråkar. Jag ville vara säker på att hon (så säker som det nu går att vara) förstod att det inte är hennes ansvar. Det är vårt ansvar att hjälpa henne, så att vi slipper bråka.

Och nu till alla de som säger att bråk är en del av livet. Om man inte bråkar kan man inte bli sams osv. Javisst är det så. Även här finns det nyanser i tillvaron. Vi bråkar på olika sätt och vi bråkar om olika saker. Med barn med autism, för att inte tala om ADHD, så händer det saker man annars inte riktigt tänkt sig. De utmanar mer än de flesta. De stormar mer än de flesta. Om vi som vuxna runt barnen lär oss hur vi ska ligga steget före och anpassa och förbereda, för att barnet ska hantera sin vardag, då tror jag vi kan minimera en hel del bråk. Om man slipper lägga energi på bråk och att lösa konflikter får man mer energi till att utvecklas och växa.

Jag har alltså inte hunnit läsa boken själv än. Den är nämligen ganska färsk på marknaden och damp ner i min brevlåda så sent som i fredags. De korta utdrag jag har läst är däremot mycket lovande och tilltalar hur jag tar till mig information. Korta avsnitt som beskriver ett scenario och sedan några förklarande stycken som hjälper läsaren att förstå och tänka om. Mycket pedagogiskt upplägg.

För egen del är det oftast först när jag väl har förstått varför en situation har uppstått som jag har kunnat hitta vägar runt låsningen, härdsmältan eller utbrottet. Visst, jag har kunnat ta mig förbi det där och då, när allt har lagt sig. Men att ligga steget före för att undvika att hamna i samma situation igen, det har jag bara lyckats med när jag väl har förstått varför motstånden uppstått.

Det ska bli mycket spännande att läsa Tinas och Bos beskrivningar av och förklaringar kring känslostarka barn i vardagen.

 

Utdrag ur boken Barn som bråkar

 På Adlibris kan du beställa ditt eget exemplar.