När hon på förmiddagen inte ville visa glädjen då hon hörde att det skulle bli pannkaka till lunch och man inser att hennes sylt nästan är slut, det är då man inte säger att hon får ta en annan sylt istället.
Det är då maken får åka till affären en gång till, trots att han nyss var där för att köpa rätt sorts grädde.
För om det skulle vara så att det var just mixen med den pannkakssmeten, den sylten och den grädden som förra gången gjorde att hon idag till och med blev glad över att hon skulle få pannkaka, då äventyrar man inte läget genom att servera en annan sylt till samma pannkakor.
Man äventyrar inte läget genom att tänka det är nästan samma sak.
Man ser till att hon får det som funkade förra gången, eftersom man vet att det är de små små detaljerna som gör hela skillnaden.
Annars är risken överhängande att magin bryts och det blir just bara pannkaka av alltihop.
FLICKAN INGEN SER 