Men vi ska faktiskt…

Vi har haft sportlov den här veckan. För att vara vi har vi haft ganska mycket saker inplanerade. Få dagar som fått vara bara vilodagar, vilket det finns ett stort behov av för både barn och vuxna i den här familjen.

Idag är det sagt att vi ska åka och bada. Roligt och mysigt javisst, den stund vi är i vattnet. Allting före och efter som ska fungera, not so mysigt. Och idag har vi vuxna inte riktigt den energi vi behöver för just ett badhusbesök.

När vi sagt något ska det mycket till för att kunna ändra det. Typ egen sjukdom, hennes alltså, är väl det som kan ge giltigt förfall. Att säga ”det funkar inte idag, vi gör det på lördag eller i morgon istället”, är helt uteslutet. Det enda skulle kunna vara att vi lyckas erbjuda något annat som är mycket mer intressant. Leksaksaffär? Nej. Bio? Bio kan funka.

– Kom så får ni titta på ett litet klipp här med mig.
– Vadå?
– Det är en film som heter Paddington.

Filmen börjar om ett par timmar. Gillar dem trailer och sneakpeaks så kan det funka. De skrattar och tycker björnen verkar rolig. Lillebror mest. Hon har lite svårare att förstå det komiska i vad som sker på skärmen.

– Det är en film som går på bio nu, lägger jag till för att locka fram lusten att se mer.
– Nu?
– Ja.
– Går den på bio just nu?
– Nej, alltså inte just just nu. Men, det går på bio idag.
– Nu?
– Lite senare.
– Den vill jag se, utbrister lillebror som alltid är den som är mest avledbar.
– Hörrö, säger hon avmätt och ser på honom. Vi ska faktiskt bada efter lunch.

Jaja, det hade ju kunnat fungera.