Flickans nyfunna intresse på Netflix är att se teckenspråksprogram med en döv (förmodar jag) flicka som åker runt och besöker döva barn och deras familjer i andra länder. Mycket i programmen är på engelska med svensk text, men det är också en svensk flickröst som sammanfattar vad som sägs på engelska.
När hon hade en kompis på besök för ett tag sen satte hon på programmet. Kompisen sa att hon inte kunde engelska.
”Jag kan lära dig, om du vill?”
De går i ettan. Hon kan nätt och jämnt läsa genom att ljuda sig igenom bokstäverna. Men hon hänger bra med i program som är på engelska. Och under julen beklagade jag mig över någonting på engelska genom att säga ”why do I even bother to try” (eller något liknande.) Snabbt som sjutton svarade hon. ”Jag vet vad det betyder! Varför försöker jag ens.”
Jahapp. Så var det med det.
FLICKAN INGEN SER 
Härligt! Tänk vad dom lär sig helt andra saker än man tänkt sig. Jag pratade mycket engelska med min man när barna var små, just för att vi skulle få ha möjlighet att prata om sånt som inte var färdigplanerat, men ack så snabbt som lärde sig engelska och förstod vad vi sa…
Hälsningar Marielle.