Vi har alla våra referensramar i livet

Pratar med lillbror på fem år på vägen hem från förskolan. Han funderar just nu en del kring döden och livet, hur det blir när han blir vuxen och så.

– H visste inte att ni mammor och pappor bestämt att ni kommer att vara vuxna fortfarande när vi är vuxna.
– Ja så är det ju.
– Det visst inte han att ni bestämt.
– Fast det är ingenting vi har bestämt. Det är bara så livet är.
– Jaha. När man är noll år, det är då man föds.
– Ja, då man föds. När man är så liten så sover man, skriker, bajsar och äter man mest.
– Äter man mest? Nähäädu. Jag gillade mango först när jag blivit ett år.

Ungefär alla referensramar i femåringens liv rör sig runt mango.